Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litterärt fynd. Ett bref från Esaias Tegnér till Diktaren K. A. Nikander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varande många hinder, både inre och yttre. Till de förra
höra en ojemu helsa, ett ännu ojemnare lynne och
öfver-tygelsen, att jag-, med allt bemödande, dock aldrig kunde
drifva det rätt låugt i konsten. Bland de sednare bör jag
isynnerhet nämna mitt embete, som upptager mycken tid
isynnerhet innan man hunnit orientera sig deri. Att
betrakta det som en blott pension sanstalt, som en engelsk
Sinecure, ligger icke i mitt lynne: den, som äter statens
bröd, måste göra statens tjenst, så länge och så godt han
kan, om icke af annat skäl, åtminstone för att undgå att
förakta sig sjelf. Dessutom är biskops-embetet i ordets
bättre betydelse ett andeligt embete, och det gifves inga
gåfvor, för goda att använda åerpå. Jag vet visserligen,
att jag i sakernas närvarande skick ingc-nting väsendtligt
kan uträtta; men äfven det oväsendtliga fordrar sin
omsorg, och hvarje ärligt bemödande har sitt vitsord, icke i
framgången, utan i sig sjelft. Jag anser mig, med ett ord,
förbunden att väsendtligen åt detta håll rikta min
uppmärksamhet, och så mycket mera bpr det gläda mig, att
svenska sången emedlertid ingenting förlorar derpå, då en
man som Tit. med ungdomens kraft och ifver upprätthåller
den. Isynnerhet gläder mig Tit. yttrade beslnt att arbeta
för vår dramatik, som i sanning är alltför vårdslösad.
I Runesvärdet ligger ett dramatiskt frö, som vi alla gema
såge utveckladt. Jag är ingen dramaturg, har således
egenteligen ingen rätt att yttra mig i dylika frågor; men
tillåt likväl, för välmeningens skull, att jag på förhand
varnar för tvenne nu för tiden vanliga tragiska afvägar.
Det ena är die Romantische Breite, som framställer icke
en handling, utan en epok på skådebanan, hvarigenom
intresset försprides och förslappas, liksom vattnet förlorar i
djup hvad det vinner i yta. Ty all dramatisk konst är
dock till sitt innersta väsende concentrisk, tragedien är
icke historiens brännspegel, utan endast Focus deraf; om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
