Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den blifvande Bispen. En tidsbild af Pehr Thomasson med 2:ne illustrationer efter N. J. Anderson och W. Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade vid dessa tillfällen, så svarade han alltid: det är
min kärleksvisa. Sporde någon efter hans härkomst och
andra lefnadsförhållanden, så svarade han lika entonigt:
jag är från Norge och heter Peder Norbagge. Ingen
upplysning stod vidare att vinna. I Öfrigt var han till
sitt lynne en glad och jovialisk man, som hade mycket
att berätta om både ett och annat. Hans tal var ledigt
och underhållande, stundom en smula skämtande och
satiriskt. Ingen kunde förebrå honom en ond gerning, men
mången ville veta att han i tysthet utöfvade mycket
godt. Det påstods med säkerhet att han hvaije söndag
lade en silfverpenning i fattigbössan, och att han
stundom klättrade upp på taken till de fattigas hyddor om
nattetid, då han lade både bröd och såfvel på
takfönstren. Sådant ville han aldrig sjelf erkänna, utan påstod
vid alla spörjsmål derom: det är bara förtal.
Allt detta gjorde att Peder Norbagge var i
mängdens ögon en besynnerlig menniska. Somliga påstodo att
han i Norge föröfvat ett fasligt mord, och derföre rymt
ur landet. Andra försäkrade att han genom en
förskrif-ning till hin onde kommit i besittning af sin stora
spel-konst. Kontraktet var ute en söndagsqväll. Af denna
anledning var det som han gaf allmosor åt de fattiga och
spelade för sig sjelf om söndagsqvällarna. Så länge han
fortfor på det sättet kunde icke f-n komma åt honom
i deras tanke... Så talade man hit och dit, men alla
vore öfverens om, att det icke stod rätt till med den unge
mannen.
Bland dem, som icke hyste de bästa tankar om
Nor-baggen, var häradsdomaren. Han hade dock stor respekt
för hans förmåga i skrifning, hvilken han vid många
tillfällen beundrat, emedan han ofta anlitat honom vid
uppsättandet af tingshandlingar. Af denna orsak ville han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>