- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1863 /
65

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Haparanda till Pajala marknad af Förf. till ”Sjöjungfruns Sagor.” Med 4 illustrationer af W. Wallander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

huden af en isbjörn, renhudar i oändlighet, renstekar
och renhorn samt renhår; vidare lappskor och
lappvantar, af hvilka båda sistnämde arbeten jag köpte mig
ett par af hvartdera, hvitglänsande som silfver, ytterst
finhåriga och med insydda ränder och prydnader af rödt
och blått kläde. För egendomlighetens skull lade jag mig
ytterligare till en s. k. ”kont", d. v. s. en rensel, flätad
af näfver samt ett par likaledes af näfver flätade flaskor,
dem lappame på sina vandringar pläga förvara salt uti.
Endast få norska fjellappar hade detta år kommit till
Pajala marknad, derföre var tillgången på färBk torsk,
hvilken dessa bruka nedforsla i stora karavaner, särdeles
knapp. En betydlig fisktransport hade i fjellen blifvit
öfverfallen af snöstorm och vargar, så att de stackars
lap-parae fått sii^a renar skingrade och säkert, såsom ofta
händer, måst utstå många faror och äfventyr*).—Domhafvanden
i Tomeå lappmark har berättat för mig om en af sina
tings-resor, huruledes han, uppkommen på fjellen, häftigt
anmana-des af den lapp, som körde i spetsen för tåget, att hålla tätt
efter och låta gå undan allt hvad renen förmådde. En
snöstorm var nemligen i annalkande, och då vi hunnit
undan faran och vände oss tillbaka, berättade
härads-höfdingen, si då stod hela fjellet som i en rök och i luften
hördes ett bmsande som vid det vildaste vattenfall. Glada
voro vi att hafva sluppit ifrån det hemska ovädret.

Först vid 11-tiden på förmiddagen hade dagen blifvit
tillräckligt ljus. Bet foll mig då in att göra en tur i
pulka utåt elfven. En norsk lapp, som egdé en präktig
ren, ställde densamma till mitt förfogande. Men som
jag icke förstod att sköta den enda töm, hvarmed djuret
styres, fann jag mig föranlåten att anlita en erfarnare

#) Se t. ex. i Laestadii Journal I Del. sid. 381 och följande om Lars
Pehrssons vandring öfver fjellen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:15:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1863/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free