Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl XII vid Pultava. Krigshistorisk teckning af Julius Mankell. Med karta öfVer slaget vid Pultava samt 2:ne illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
densamma, liksom vid Wiprek, och fotfolket led för stor
förlust, kunde man ej sedermera antaga någon slagtning.
Deremot trängde czaren för hvarje dag närmare och skulle
ovilkorligen snart lyckas undsätta staden.
Ingen orsak syntes således numera förefinnas,
hvar-ken att fortsätta belägringen eller att qvarstanna i Ukrajne.
Men äfven i denna kritiska belägenhet ville den trotsige
konungen ingalunda uppgifva någon af sina föresatser.
Då ett fortsatt stillaliggande emellertid var omöjligt,
beslöt han gå fienden till mötes och leverera en offensiv
slagtning. Att hans trupper voro utmattade af svält, att
han hvarken för artilleriet eller infanteriet hade duglig
ammunition, att fiendens tredubbla styrka låg bakom starka
förskansningar med ett ofantligt artilleri, och slutligen den
omständigheten, att han sjelf till följd af sin blessyr var
urståndsatt att vid ett så vigtigt tillfälle anföra sina
trogna — allt detta betydde ingenting för denna starka,
orubbliga själ, som gjort till sin lefnads uppgift att trotsa
farorna. För öfrigt! Lyckades han genom någon underbar
försynens skickelse slå fienden, så blefve ju allting bra
igen; han kunde då med heder draga hvart han ville. Å
andra sidan vore ett återtåg efter en förlorad batalj föga
mindre farligt, än ett dylikt före densamma.
Beslutet att anfalla Ryssarne hade nu mognat hos
konungen. Hastigt reste han sig upp i sängen och
befallde Hultman inkalla de förtrogne: kanslipresidenten,
grefve Piper (då 62 år gammal), fältmarskalken Rehnsköld
(då 58 år gammal), samt öfversten vid Dalregementet
Siegroth. För desse yppade Carl XII sin afsigt att
följande dagen gå löst på fienden. Piper vågade ännu i sista
stunden nämna några ord om återtåg, men lyckades
naturligtvis icke vinna gehör. Rehnsköld, som i allmänhet
var böjd för öfverdådiga åtgärder och dessutom på hvad
vilkor som helst önskade ett slut på det närvarande till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
