Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl XII vid Pultava. Krigshistorisk teckning af Julius Mankell. Med karta öfVer slaget vid Pultava samt 2:ne illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåde han här storma; men då han kommit på ett kort
musköthålls afstånd, i några körsbärsträdgårdar, stötte han
på en af regnet bildad inskärning, som var så djup och
bred, att den ej kunde öfverskridas. Han drog sig
der-före något mera åt venster, öfverskred sedan inskärningen
och beredde sig att storma lägrets sydöstra hörn. Då
Ryssame märkte detta, började de utan motstånd draga
sig tillbaka från vallen; några regementen beredde sig till
och med att gå öfver Worskla. Men just i detta vigtiga
Ögonblick, då framgången på denna sida syntes gifven,
ankom ordre till Lewenhaupt, att han genast skulle draga
sig tillbaka åt venster. Med blödande hjerta måste han
lyda och utföra den anbefallda rörelsen.
Orsaken till nämnda ordre var följande. Då
Gyllenkrook lemnat Lewenhaupt, red han åt venster och
anträffade inom kort Rehnsköld, som befann sig ungefär midt
emellan rytteriet, som förföljde det fiendtliga, och det
öf-riga fotfolket, som ännu delvis var sysselsatt med
redutterna. Rehnsköld ropade honom till sig och sade: ”se
hvad för en redutt (ryska lägret), som ligger framför osa
på fältet; ska* vi gä pä denf — Gyllenkrook svarade:
”Gud bevare oss för den. Ser Ers Ex. fienden till venster
på fältet emot oss. Pä dem skola vi gä löst” — Ja! del
vilja vi göra" sade Rehnsköld och red på hastigare.
Gyllenkrook följde med och bad: att man skulle fä gora en
liten halt, emedan fotfolket var i oordning, härvid äfven
framförande Lewenhaupts begäran. Men Rehnsköld
svarade blott ndet går bra” och red vidare till kavalleriet.
Genom denna vigtiga förändring af anfallsplanen, om
man antager att någon sådan funnits, afgjordes
förmodligen dagens öde. Ty hade man i detta ögonblick med
hela det disponibla fotfolket stormat ryska lägret, som
fienden stod i begrepp att utrymma, samt med rytteriet
lyckats drifva ned det fiendtliga i floddalen, så synes tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
