Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvenne Pingstaftnar i Lidners lif, af Marie Sophie Schwartz. Med Lidners porträtt i stålstick samt Lidners grafvård i träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den stackars skalden kunde icke skilja sig från glaset;
han måste derur hemta inspiration för sin fantasi och
döfningsmedel för sin ånger och sjelfanklagelse.
Earleken till makan förmådde lika litet som allt
annat besegra kärleken till ruset.
- Maj stod med blommor i håret smyckad till
Pingsthelgen.
Allt i naturen log och andades pånyttfödelse.
Himlen var klar, solen sken och foglame sjöngo.
Det var pingstafton och tillika söndag.
Större delen af hufvudstadens befolkning rustade sig
för att fira helgdagsaftonen i det gröna, antingen vid
Haga eller på Djurgården.
En ensam vandrare tycktes likväl hafva ett helt
annat mål; ty han gick i motsatt rigtning och tog vägen
åt Söder till.
Att döma af hans yttre, skulle man varit benägen
att antaga, det han icke var Stockholmare, utan en
förmögen landtbrukare från landsorten.
Han frågade sig iöie efter vägen och tycktes
obekant med Stockholms gator, i synnerhet när han kom upp
till Södermalm.
Till den boning han sökte vilja vi imellertid visa
vägen.
På en af de mest afiägsna gatomalångt uppe på
Söder låg ett snedt och förfallet trähus, bestående af
bottenvåningen och ett par mm på vinden.
I ett af de sednare, med utsigten åt en liten osnygg
gård och med fönstret åt norden, så att icke ens en
fattig solstråle kunde förirra sig ditin, bodde en familj, som
af nöden hölls fjettrad i hemmet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
