Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Nekrologer af M. J. Crusenstolpe - Anders Magnus Brinck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sernas excentricitet och på öfverraskande forslager, utan
på öfvertygelsen om hans oväld i omdömet, oegennytta i
åsigter, omutlighet i hela sitt handlingssätt, vare sig för
materiella fördelar eller yttre glans. Vid böljan af hans
riksdagsmanna-hana undföll honom ett ryktbart vordet
yttrande — ett profetiskt — med hvilket man ej
underlät att skämta och göra sig lustig på hans bekostnad:
”Europa — sade han — har sina ögon fastade på
svenska borgareståndet”. Det var visserligen en hyperbol i
det Ögonblick herr Brinck uttalade dessa ord; men de
hafva blifvit en sanning, och ingen lärer numera bestrida,,
att om Europa i närvarande stund fäster företrädesvis
sina ögon på någotdera af Sveriges fyra riksstånd, så är
det ofelbart på borgareståndet. Detta har efter sin nya
sammansättning nära nog samma betydelse, utgöres till
och med af samma beståndsdelar, som le tiers état i
Frankrike innan revolutionen. Vid riksdagen 1856—1857
deltog Brinck i beslutet om borgareståndets pånyttfödelse;
men de nya valmännen lemnade den bepröfvade
riks-dagsmanna-verksamheten å sido, för att experimentera med
okända subjekter, af hvilka ett och annat förblifvit lika
okändt för allmänheten efter riksmötets slut som innan
dess början. Sjelfva ståndet deremot bibehöll för honom
samma förtroende; det utsåg honom redan första gången
han uppträdde som representant till en af sina fullmäktige
i riksgäldskontoret, och det vidmakthöll honom i denna
befattning till hans död, äfven sedan han upphört att
som ledamot tillhöra borgareståndet.
Samma nit, hvarmed handlanden Brinck arbetade för
sitt fosterlands bästa, använde han för den kommuns, af
hvilken han var en upplyst och driftig medlem. Också
öfverhopades han med kommunala bestyr, som togo hans
tid och omsorger i anspråk.
. Svea. 1863 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
