Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur Göteborgs minnen af Maximilian Axelson. Med 5 illustr - 1. Skansen Lejonet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skansen Lejonet visar oss sina grå murar straxt norr
om jernvägen vid pass J mil ifrån stadens
jernvägsstation. Den branta bergskulle, från hvilken fastet
dominerar närmast omgifvande trakt, synnerligast den åt
stads-sidan, har långt innan Lejonet der uppfördes varit
befäs tad, och fordom till betydligt större omfång än nu.
Platsen hette då först Gullbrandshus och sedermera
Gull-bergy samt anses redan under kung Birger Magnussons
.tid, eller i böijan af 1300-talet, ha varit ett gränsfaste
mot Norge. Detta fas te, som var omslutet af vidsträckta
och höga murar utan torn, råkade någon tid derefter i
förfall, men blef på 1400-talet af Carl Knutsson åter
iståndsatt. På nytt förfallet, sattes det äunu en gång i
försvarsskick under Danskames angrepp mot Sverige vid
tidpunkten for Gustaf den andre Adolfs thronbestigning,
motstod derefter flera stormningar, men föll omsider 1612
i Kristian den Qerdes hander. Genom freden i Knäred
kom det visserligen till Sverige igen, men i obrukbart
skick, och fick så förblifva i hela trettio åren, eller till
dess drottning Kristinas förmyndare år 1643 läto på nytt
iståndsätta det och förse det med jordvallar. Detta
befästningsarbete blef dock af Carl den elfte utdömdt och
år 1687 uppfördes i stället den nuvarande skansen, som
utgöres af ett enda rundt torn med 12 alnars tjocka
murar, hvilket vid foten ännu ytterligare stärkes af fyra
hvalfda kasematter. Ofvanpå det blybetäckta taket stod
fordom ett lejon, som i ena ramen höll en oval sköld med
Svenska vapnet och i den andra ett svärd, hvilket
hotande var utsträckt mot det då under dansk spira
lydande Norge. Det var vid denna sista ombyggnad som
ifrågavarande skaus fick namnet Lejonet.
Sin största ryktbarhet har detta fäste dock i arf från
Gustaf Adolfs dagar, från den tiden, då det itnnu bar
namnet Gullberg. Hvem har icke hört omtalas den tapp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
