Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arboga af Gustaf Thomée. (Med 2:ne illustrationer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapell och talrika gillen — denna medeltid sinstitution,
som, ursprungligen upprättad till ömsesidig hjelp och
bistånd, snart degenererade till förlustelseställen, der man
drack ”Guds och Jungfru Marias skål”, tilldess hufvudena
blefvo för tunga och gillesbröderna utbytte bänken mot
golfvet. Nu mer känner man icke ens läget för flera
bland dessa kyrkor, ehuru det tros, att S:t Olofs, som
dock icke namnes sedan slutet af 1200:talet, legat vester
om staden på det s. k. Nästqvarnsgärdet, att
Helgeands-ellet Hospitalskyrkan varit sammanbyggd med
Gråbrödra-klostret på n. v. rådhusets plats, medan läget för den år
1468 afbrända S:t Petri och Pauli kyrka är alldeles okändt.
Af kapellerna låg den Hel. Svens söder om staden, den
Heliga Karins vid gamla storgatan, nära tullen, Helga
Korskapellet på norra sidan om ån, medan S:t Andreas
kapell utgör en del af den n. v. stadskyrkan. Störst och
förnämligast af klostren var Gråbrödernas eller
Franmska-nernas, hvilket, anlagdt 1285 af Magnus Ladulås, skall
hafva upptagit hela den plats, der nu rådhuset, jerntorget
och stadskyrkan ligga; söder om ån låg deremot
Svartbrödernas eller Dominikanemas kloster, uppfördt år 1320
under Magnus II:s regering. Det redan forut omnämnda
nunneklostret, anlagdt 1308 i Birger Magnussons tid, skall
hafva legat nära Gråbrödernas kloster, der stadskyrkan
nu står, men blef sannolikt upplöst efter en eldsvåda,
som år 1468 hemsökte staden, och förvandlades sedan af
Franciskanerna till S:t Andreas-kapellet, hvilket, som
of-van sades, blef inbygdt i stadskyrkan.
Men det gamla Arboga var icke utmärkt endast i
kyrkligt afseende; äfven i historiskt intager staden ett
stort rum bland Sveriges städer. Icke mindre än 32
riksmöten och riksdagar hafva blifvit hållna i denna stad, och
om man dertill räknar de prestmöten, som likaledes
samman-trädt derstädes, så hafva inalles icke mindre än 39 offent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>