Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arboga af Gustaf Thomée. (Med 2:ne illustrationer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenbock, och hans son, konung Johan, men företrädesvis
hans sköna dotter Cecilia, som höll hof i Arboga från
1571 till 1579. Ännu vet man omtala alla de glada lekar,
som anställdes af prinsessan och hennes omgifning, huru
hon och den unga, lefnadsglada enkedrottningen, som gerna
lemnade sitt Strömsholm för styfdotterns glänsande hof,
här tillställde lysande bröllopp åt sina hofjungfrur och
trådde dansen med ungersvennerna. Skådeplatsen för det
glada hoflifvet var stadens nuvarande rådhus, der i
samma våning med den sal, der fru Justi tia skipar lag och
rätt, en vacker festsal med tillhörande sidorum nu är
upplåten till glädje och gamman, till sällskaper och baler, —
alldeles som i den blonda Cecilias dagar. Denna byggnad,
ett vackert, solidt stenhus vid Stortorget, har många
gånger ombytt bestämmelse. Först kyrka, kallad
Helgeands-kyrkan, skänktes den af Gustaf I åt staden till rådhus i
stället för den träbyggnad, som först varit egnad till detta
ändamål; nedbrunnen 1564, innan rådstugan ännu blifvit
ditflyttad, i ståndsattes byggnaden och återföll till kronan
samt begagnades till ”kungshus”, men skänktes ändtligen
år 1634 af drottning Kerstin åter till staden. Den gamla
byggnaden refs dock 1758, och den nuvarande prydliga
byggnaden uppfördes på samma ställe samt har sedan dess
blifvit flera gånger reparerad och restaurerad.
Sådana äro den gamla stadens hufvudsakligaste
minnen, hvartill man skulle kunna lägga flerfaldiga
anteckningar om densamma öfvergångna olyckor genom eldsvådor,
åskslag o. s. v. Fordom en ansenlig handelsstad, — ett
ordspråk talar om ”all den peppar i Arboga är”, förmodligen
en hänsyftning på stadens handel med utländska kryddor,
— och en utskeppningsort för bergslagens produkter, förde
den en tid ett tynande lif, likt de flesta Mälarstäderna,
men repade sig småningom och har ytterligare höjt sig,
sedan jemvägen till Örebro kom till stånd (den Öppnades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
