Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vara och synas. En hvardags-historia af Onkel Adam. Med illustr. ”Badande sotaregossar”, efter en tafla af J. Z. Blackstadius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nu är det då äntligen ro i köket — sade gumman
Engman, sedan skonaren Elisabeth stuckit ut till sjös. —
Yar jag inte i oupphörlig förskräckelse att den vildbasaren
skulle bryta af sig hals och ben eller förderfva något for
oss. Allt skulle han på den klåfingem och så dref han
spektakel med gamle Snobbström, vår äldste gesäll, som
likväl inte kunde bli ond på den yildbattingen. ”Ja, gör
så! ja,” sade gubben och såg åt taket; ty han hade ändå
sina egna tankar, fastän det ej stort lönade att röja dem.
Det enda är att Leontine, stackars unge, ordentligen
sörjer honom. Han var också bra snäll mot henne, det
kan inte nekas, och gjorde leksaker åt henne då han
borde läsa och talade om långa historier ur
resebeskrifnin-gar för henne i stället att kunna sina lexor; men må tro
han hade lust för all onödighet; allt, som ej angick
honom, skulle han lägga näsan i, och nog visste han
hundra gånger mer om Hottentotter och sådana än om
kungaätterna i Sverige, som Adolf kan på sina fem. Herre
Gud! hvad det är roligt att höra Adolf; aldrig en smul
läser han annat än det, som är nyttigt.
— Ja, gör så, ja, — sade gubben.
— Adolf bör få studera. Ack du, om han kom in
i verken och blef embetsmän.
— Ja, det vore rart det, — sade gubben — och
få ljuspenningar och svälta ihjäl.
— Ih det behÖfs inte; ty vi kunna ge honom vår
Leontine och då är han bergad karl.
— Ja om han vill ha Leontine och hon vill ha honom.
— Skulle han ej vilja ha Leontine? Hvad fel är
det med flickan. Hon ser ut att bli vacker som en dag
och förmögenheten efter oss — och han, hvad är det for
fel med honom? är han en slarf som Gustaf kanske, är
han inte redan som gosse ett riktigt mönster af guds*
fruktan, flit och dygd, ett riktigt mönster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
