Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Nekrologer af M. J. Crusenstolpe - Adam Bruce
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fängslade Gustaf IEEis uppmärksamhet; och då
Brucetillika, på en fråga af konungen angående det historiska namn
och sköldemärke han bar, med mycken hållning gaf ett
svar som behagade monarken, antog denne året innan sin
död den vackre tjuguårige ynglingen till sin ridpage och
utnämnde honom derjemte till kornett vid lifhusarerne.
Vid Gustaf IV Adolfs hof blef han först
under-stallmästare och sedermera tjenstgörande hofjunkare. Carl XEH
gaf honom kammarherre-nyckeln. Som löjtnant vid
hu-sarerne tog Bruce afsked ur krigstjensten 1797 och gifte
sig samma år med en på Sveaborg född fröken Wijnblad,
hvars far var Öfverste.
Detta äktenskap räckte 60 runda år, till hennes död
1857, och välsignades med 15 barn, af hvilka 12
upphunnit mogen ålder. Tre bland dessa må företrädesvis
nämnas.
l:o. Dottern (Sabina) Charlotta, född 1799, ett af
sin samtids skönaste fruntimmer, gift 1820 med
militärattachén vid ryska beskickningen i Stockholm,
generalmajoren Lbchner; det var å hans sida en förbindelse af
glödande, länge tillbakavisad, kärlek och å hennes
öfver-talad eftergift för enträgenheten. Hos svenska hofvet var
den tiden anställd en lysande och talrik diplomatisk korps,
hvars yngre medlemmar af alla beskickningar voro
hvar-dagsgäster i kammarherren Bruces hus. När en af desse,
Preussaren grefve Schaffgotsch, från Stockholm förflyttad
till Miinchen, der fick veta nyssnämnde giftermål, skref han:
wTant de beauté, tant de graces, tant dtamabilité —
”<5 Dio l — ä peine permis de se trouver réunies en une
”seule personne! Je ne Vous cache cependant point ma
* surpris e de voir réuni ce qui m’a paru inalliable daprés
”les propås, dont fai été temoin plus (Sune fois. Mais ön
”réfléchit, ön balance, et ä la fin ön a raison de revenir
"sur ses pas.n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
