Svea folkkalender / 1865 / 14 (1844) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vårmorgon vid hafvet. Skärgårdsbild af Elias Sehlstedt. Med 2:ne illustrationer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

käresta långt förr än du blir mästerlots. Nästa höst blir
brölloppet, det vet jag, och om jag blir bjuden och
slipper supa på kakan, så skall jag sjunga ungefär så här,
och kanske ännu flere knepiga och rara småstumpar.
Hvad skall jag nu hitta på för melodi! kanske den der
som fader Bellman sjöng: "Ahasverus var så mägtig" etc.
— ja den ta vi!

Jerker uti brudstol klifver, Och af sockenpresten blifver Sammanvigd på denna högtidsqväll Med sin lots-mamsell. Röda kinder har hon, ögon blå, Pjåkighet hon aldrig lärt förstå. Hon kan se sig goder Sköta skot och roder, Lotsa, om det gäller på. Knubbig är hon som en rofva, Stark och van att sjögång profva, Bleknar hon ej, huru än det blås, Mera än en mås. Oförskräckt hon lägger sina nät, Blir hon våt, så dör hon ej för det; Trygg när hafvet vräker, Lugn till lands, och säker Hemma som ett utanlås. Snäll hon är att sticka, sy och nysta, Brygga färsk-öl, salta torsk och ysta Utaf getter, som hon har på stat, Get-ost delikat. Hushållsgöromål af alla slag Är hon hemmastadd i, det vet jag!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>