Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amanda. Några strödda anteckningar ur Stagnelii lif, af Marie Sophie Schwartz. Med 2:ne illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manda bekymrade sig icke det minsta om systern,
utan fastade ögonen på gossen. När hon fick se hans
ansigte, vände hon honom tvärt ryggen, fattade systems
hand och sade i vresig ton:
— Se så, Minna, nu ska vi skynda oss hem.
De gingo framför gossen genom vallporten, öfver bron
och ut till gamla staden.
Manda smågrälade på Minna för det denna varit
nära att falla omkull, och då Minna ville skjuta skulden
på Manda, blef system ond, och fara var det, att hon på
ett uttrycksfullare sätt gifvit luft åt sin vrede. Slutligen
yttrade Minna halfgråtande:
— Du är alltid elak emot mig, när det icke är som
du vill. Nu blef du ond på mig för att biskopens gosse
var så förskräckligt ful, och derföre grälar du på mig;
men icke rår jag för, att han hade ett sådant der otrefiigt
ansigte.
”Biskopens gosse,” såsom Minna kallade honom, var
icke på längre afstånd ifrån de små damerna, än att han
hörde allt hvad de sade. Han hade i böqan varit road
af deras käbbel; men då Manda yttrade sig om hans
fulhet, drog han samman ögonbrynen och mumlade något
mellan tänderna, hvarefter han tog ut stegen och
skyndade om dem. Han kunde likväl icke afhålla sig ifrån
att kasta en blick på den, som kallades Manda.
Hans steg vände sig till Calmar slott. Inkommen
genom vallporten till detsamma, följde han vallen åt och
trädde in i det yttersta af de gamla förfallna vakttornen.
Här voro några skolgossar upptagna med det oskyldiga
nöjet att söka bryta loss stenar, för att dermed bygga sig
en fästning. Då Erik inträdde, upphörde de med sitt
arbete, fruktande, att det var vaktmästaren, som kom för
aft gifva dem bannor för deras ofog; men då de fingo
gigte på nykomlingen, utropade en af dem:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
