- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1865 /
120

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Nekrologer af M. J. Crusenstolpe - Pehr Krafft - Johan Gabriel Richert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

riktigt välde öfver honom; och man såg honom ej sällan
direkte från Bethlehemskyrkan styra kosan till någon
källare, för att dricka en toddy och der samspråka med en
eller annan person.

Professor Krafft bar efterlemnat en myckenhet
porträtter, och bland historiska taflor: Carl XIV Johans
kröning , Sjöslaget vid Högland samt Kronprinsen Oscars
och hans gemåls förmälningsakt, — den sistnämnda taflan
minst lyckad, i synnerhet hvad sjelfva hnfvndfigurema
beträffar. Också strandade alla hans försök att fa den såld.

Johan Gabriel Richert.

Ingenting är otacksammare, ingenting vanskligare, än
att försöka karaktersteckningen af en man, hvilken den
stora liberala opinionen länge hyllat som sitt orakel,
hvars öfverlägsenhet i flera afseenden hon genom alla sina
organer redan framhållit och som icke osannolikt som
hä-delse mot dess eget omdömes ofelbarhet torde betrakta
hvarje inkast mot idealets.

Expeditionssekreteraren Häradshöfding Richert var
både rättslärd och politiker, och i begge egenskaperna
reformator. Som rättslärd hade han vidsträckt beläsenhet,
förtrogen bekantskap med främmande länders lagar,
outtröttlig forskningsifver och en starkt utpreglad benägenhet
att experimentera och förbättra. Under sin verksammaste
period samtidig med Juris Professorn i Lund Holmbergson,
voro dessa utmärkte män deruti af motsatta åsigter, att
under det att den sistnämnde på sina offentliga
föreläsningar förfäktade den satsen, att den väsentligaste
förbättring som kunde och borde göras i vårt lagverk, var
att upphäfva och utstryka alla de förordningar,
hvarige-nom 1734 års lagbok, den Holmbergson ansåg för ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:15:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1865/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free