Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Theodor Bergelin. Minnesteckning af Aug. Blanche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna uppoffrande verksamhet, liksom denna torftiga
lycka, var Theodor Bergelins. Han syntes dock tillfreds med
sin lott: sällan såg man ett fömöjdare och vänligare
ansigte än hans. Men för att kunna glädjas åt ett arbete,
som ger arbetaren intet och framtiden allt, dertill fordras
enthusiasm för sin sak och en blick som, hinder och mot*
stånd till trots, stadigt och klart ser sitt mål, och
Theodor Bergelin egde dem båda.
Elev af Edvard N ön nen, det rationella jordbrukets
fader i vårt land, trädde han värdigt i sin lärares
fotspår. Det gällde framför allt att väcka kärlek för en
modemäring, som råkat, snart sagdt, i vanrykte och ändå
måste vara det oeftergifligaste vilkoret för landets
välmåga och bestånd. Men att väcka denna kärlek, det var
ingen lätt sak. Obegripligt nog, att det skall vara
lättare visa menniskan hvad som är till hennes skada än till
hennes gagn eller det som hennes frid tillhörer. Men
fördom och slentrian äro svåra tistlar i mensklighetens
åkerland. Det vill ovanliga händer till för att rycka dem
upp, och Bergelins voro bland de fa, som gingo till roten.
Sjelf icke mycket i tillfälle att praktiskt lägga hand
vid sitt verk, gjorde han till sin uppgift att för sitt land
uppduka allt hvad den samtida landtbrukslitteraturen hade
nytt och lärorikt, isynnerhet ändamålsenligt eller
tillämpligt for fäderneslandet. Så bearbetade och utgaf han en
Thaers, en Liebigs, m. fl. arbeten, hvilka i noten finnas
upptagna. Ingen sanning, intet rön undgick hans blick,
och allt hvad han sett och lärt framställde han med den
grundlige forskarens blick samt med en klarhet och
bestämdhet i stil som fS upphinna.
År 1855 började han sin större Tidskrift för
Svenska landtbruket. Detta arbete, hvilket först med hans lif
upphörde och som verkat så mycket godt for landet,
medtog den kraftfullaste delen af hans lefnad, medtog äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
