Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förlagets reklam: Ny Litteratur, utkommen under loppet av 1864 - Nya Planchverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA FOLKET,
8&dant det ännu lefver
»ii elfwn, på berg och i dika.
Tjugofyra, teflor.
Tecknade af
J. W. Wallander.
Beskrifne af
Onkel Adam.
Med aldrig h vilande lopp ilar tiden framåt, spridande
upplysning och kunskaper, undan rödj ande det, som icke längre förmår göra
tjenst, sättande i dess ställe annat, som i sin ordning skall lyda
förgängelsens lag, Jtort sagdt, ständigt förbättrande, ständigt
verksam till mensklighetens tjenst; men derunder händer det ofta, att
han med obeveklig hand sopar bort mycket, hvilket för menniskan
eger endast hågkomstens värde, mången karakteristisk sedvänja,
månget egendomligt drag från en förfluten epok, betecknande och
betydelsefullt för densamma och väl förtjent att bevaras, åtminstone i
efterverldens tacksamma minne.
Bet finnea icke något land, som på sådana karakteristiska
sedvänjor, sådana folkets lynne och seder betecknande drag eger så
stor rikedom som vårt fädernesland.
Att genom bild och ord undan glömskan rädda åtskiligt af dessa
mer och mer försvinnande flgendemligheter och Plägseder I det
Svenska Foikllfvet och på samma gång förevisa de karakteristiska
drägter, som varit folkets, men som likaledes hotas att allt mer
ntträngas och försvinna, detta har varit Artistens uppgift med de
taflor, som utgöra innehållet i närvarande verk.
Dessa 24 taflor äro icke komponerade hemma på ateliern —
de äro samlade under flerfaldiga och vidlyftiga resor genom alla
delar af Sverige, de äro trogna teckningar efter naturen, uppletade
på de ställen, der originalerna ännu gömma sig undan, ofta nog
inne i våra skogar och i våra bygders mest aflägsna vrår, vid den
ensliga kolmilan, hos nybyggaren i den aflägsna Finnmarken, uti
fiskarens båt på sjö eller vik, uti grufvans djupa schakt, med ett
ord, öfverallt, der det gamla sökt en tillflykt undan det allt
nivelle-rande nya.
Ett folk, som det svenska, hvilket aldrig upphört eller skall
upphöra att sätta värde på sin nationalitet i alla dennas former och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
