Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfvergången af Stora Bält i Februari 1658. Historisk teckning af Julius Mankell (med 8 illustrationer) - I. Recognosceringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning af hemmets och familjelifvets trefnad vid den
värmande brasan. Men i stället för en och annan enstaka
borgare som, väl ompelsad, stack ut näsan i kölden för
att ombesörja sina nödvändigaste göromål, eller någon
stackars utmärglad bonde, som skälfvande drog till
herregodset för att urtröska den stränge adelsmannens säd, såg
man alla orter och vägar uppfyllda med vilda
krigarska-ror och ryttarehopar, kanon- och trossvagnar, samt
förnam öfverallt officerares kommandorop, soldaters eder,
vapens slammer och hästars gnäggningar.
Ödets hand låg tung öfver Danmark. Den svenske
konungen, Carl
X Gustaf, hade
oförmodadt
infallit i landet
och inkräktat
flera af dess
rikaste landskap,
der han födde
och gödde sina
af svenskar,
finnar, liffländare,
polackar o.
tyskar bestående
skaror. Detta
var för den
danske konungen, Fredrik III, så mycket smiirtsammare, som
han sjelf hoppats kunna göra detsamma med Sveriges
tyska provinser, och just genom sitt misslyckade försök
dertill, gifvit anledning till svenskarnes infall. Så länge
sveuskarne blott innehaft halfön, hade det likväl gått an.
Att densamma öfversvämmades af rikets fiender, dervid var
man på sätt och vis van. Femton år förut hade
Torsten-son eröfrat den och sedan hållit den besatt i tvenne år; trettio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
