Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfvergången af Stora Bält i Februari 1658. Historisk teckning af Julius Mankell (med 8 illustrationer) - I. Recognosceringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I spetsen för truppen red en högväxt och reslig man,
i sin enkla drägt föga skiljande sig från de öfriga, på en
kraftig häst af den da allmänt brukliga spanska racen,
med breda bringor, smalt liufvud och starka, tjocka ben.
Mannens tänkande utseende och fint bildade, behagliga
ansigte, förrådde snarare den lärde eller hofmannen, än
krigaren. Hans rika, blonda hår svallade enligt tidens’
mod, som höll på att öfvergå till allongeperuken, i tjocka
lockar kring halsen; ur de blåa ögonen blixtrade snille
och godhet, på samma gång som den fast slutna munnen
och den något framstående hakan tillkännagaf djerfhet och
beslutsamhet. Emellanåt kommenderade han halt, kastade
sig af hästen samt lät några med yxor försedda ryttare
hugga ett hål på isen, livars tjocklek han mätte och
utmärkte på ett band, som han hade fästat i knapphålet.
Sedermera fortsattes ridten med samma skyndsamhet som förut.
Sven.
Denne man
var
general-qvartermästare-löjtnanten Erik
Dahlberg,nu
något öfver 32 år
gammal, o.
livil-ken, fastän han
knappast
halft-annat år varit
i Carl Gustafs
tjenst, likväl
vunnit dennes
hela förtroende
för de utmärkta
tjensterlian vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
