Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfvergången af Stora Bält i Februari 1658. Historisk teckning af Julius Mankell (med 8 illustrationer) - I. Recognosceringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af bivuakering i strängaste köld, tillryggalagt tio svenska
eller femton geografiska mil på 36 timmar. Hvad
beträffar Dahlberg sjelf, hade han på trenne dagar och två
nätter knappast varit af hästryggen; ty natten mellan den
29 och 30 hade han från Heilse öfver Kolding måst rida
till Middelfart för att derstädes undersöka isen och
sedermera samma väg tillbaka; tillsammans hade han då af och
an ridit tio svenska mil. Det är blott med sådane män
och sådana trupper, som stora foretag kunna utföras!
Den 1 Febr. hade Dahlberg varit tvungen att låta
truppen rasta, mest för hästames skuld, till långt fram på
förmiddagen, och sedermera hade han blott kommit tvärt
öfver ’ Langeland till färjestället åt Laaland, hvarest
återstoden af dagen tillbragtes med inhämtande af noggranna
underrättelser rörande isens beskaffenhet. Men den 2,
tidigt på morgonen, begaf han sig med 40 ryttare, hvars
hästar voro minst uttröttade, ut på det falska elementet,
i början i vidt spridd ordning och med största
försigtig-het, men längre fram, då ingen olyckshändelse inträffade,
med allt större skyndsamhet och säkerhet, till dess han
mot middagstiden under truppens glädjerop vid Taars
färjestad satte sin fot på Laalands fasta land. En liten dansk
strandpostering, som vid Grimsted försökte göra motstånd,
blef undanträngd åt Nakskov, hvars kyrkotom syntes på
afstånd, hvarefter en ryttare och två bönder tillfångatogos.
Härpå skedde återmarschen med så stor skyndsamhet, som
de nödvändiga uppehållen för isens mätande tilläto. Och
då vann Dahlberg den visshet om isens bärighet, såvida
kölden fortfor, som gjorde att han med godt samvete kunde
tillråda en öfvergång till Laaland; öfverallt, äfven på
sådane ställen der strömmen gick starkast, var den så tjock
att stora massor på en gång kunde passera. Och då
Dahlberg nu på aftonen, efter att hafva tillryggalagt fyra mil,
uttröttad återkom till Rudkiöbing, hade han inom sig be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
