Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfvergången af Stora Bält i Februari 1658. Historisk teckning af Julius Mankell (med 8 illustrationer) - II. Öfverläggning och beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om det går illa, ja, om blott en del af armén förolyckas;
det vill jag vara man for." Ulfeld fortsatte i samma
ton: så går det när mah tar vanbÖrdingar till rådgifvare,
de posa upp sig för att göra sig vigtiga.
Sådant och mycket mera af samma slag måste
Dahlberg höra, innan han slutligen slapp undan. Utmattad af
de föregående dagarnas oerhörda ansträngningar samt djupt
bedröfvad öfver den utgång en sak tagit, om hvars
lyckliga utgång han var öfvertygad och hvars omätliga
följder han väl insåg, begaf han sig ned på slottsgården och
tog reda på sitt qvarter. Han hade likväl knappast
hunnit in i rummet och börjat kasta af sig sina kläder, förrän
en hoflakej med andan i halsen inkom och befallde honom
genast begifva sig upp till konungen. Med glada
aningar skyndade Dahlberg dit, blef genast insläppt och fann
Carl Gustaf redan afklädd, sittande i sängen.
Konungen hade efter inträdet i sängkammaren
mekaniskt låtit afkläda sig. Att hans själ var uppfylld af oro
och bekymmer, må man ej förundra sig öfver. Han kunde
ej undgå att finna riktigheten af Wrangels och Ulfelds
föreställningar ; samma saker hade han sjelf många
gånger sagt sig. Men å andra sidan, hvilken ära om han
lyckades! Med ett enda slag kunde han förvandla sin
närvarande, bekymmersamma belägenhet till den mest
lysande, han kunde blifva herre i norden och föreskrifva
sina talrika fiender de villkor, han ville. Och hvilket
intresse skulle Dahlberg hafva att vilseleda honom, denne
lika erfarne och kunnige, som modige, djerfve och trogne
tjenare? Och hvarifrån skulle Dahlberg få denna lugna
tillförsigt som yppade sig i hans blickar och ord, om den
ej kom från en verklig och djup Öfvertygelse ?
Slutligen klarnade det i konungens inre. Beslutet
mognade. Bland den förvirrande mängd af skäl, som
kunde andragas för eller mot, fick slutligen detafgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
