Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfvergången af Stora Bält i Februari 1658. Historisk teckning af Julius Mankell (med 8 illustrationer) - II. Öfverläggning och beslut - III. Öfvergången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Taasing; andra väntades ännu. Konungen utsände
genast smärre afdelningar att undersöka isen såväl mellan
Taasing och Langeland, som deremellan och Laaland.
Dessa återkommo efter midnatten och medförde goda
underrättelser ; isen befanns öfverallt bära. Utan att förlora
ett ögonblick, lät konungen genast blåsa till häst och gick
i mörkret öfver Taasing och derifrån öfver isen till
Langeland. Denna nattmarsch på isen, skildras af
ögonvittnen såsom särdeles hemsk; ty vattnet hade tillföljd af
de föregående dagarnas blåst alnshögt hopat sig öfver isen,
så att man måste vada fram. Allt gick dock lyckligt, så
att man tidigt på morgonen anlände till Rudkiöping,
hvar-efter tåget fortsattes öfver Langeland till Longelse, der halt
och rast gjordes.
IIL
Öfvergångcn.
Lördagsförmiddagen den 6 Februari år 1658 erbjöd
det annars, isynnerhet vid denna årstid, så ödsliga
färjestället på Langeland vid Longelse kyrka, en ovanligt
lif-lig anblick. Den mot Bälten svagt sluttande och
snö-höljda marken var betäckt med en mängd afsutna
ryttare-afdelningar, som bildade pittoreska grupper. Bakom sig
hade man Longelse kyrka och några små skogsdungar,
hvaijemte RudkiÖbings torn på afstånd framskymtade;
framför sig hade man det oöfverskådliga, frusna hafvet;
långt, långt bort i fjerran och tätt invid horizonten såg
man äfven några tornspiror från Laaländska landet
uppsticka. Yädret var mulet och stilla, men luften föröfrigt
ej töcknig. Emellertid rådde en märkvärdig tystnad bland
det vilda krigsfolket. Det råa skämtet och de mustiga
ederna afhördes ej. Tigande blickade ryttarne på
hvarandra eller meddelade sig blott med låg röst. De af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
