Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilder från jernvägarna i Sverige af Gust. Thomée - 5. Töreboda - 6. Sköfde och Billingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stambanan, möta och skära hvarandra. Bantåget har nyss
passerat Tiveden, der Finnerödja kyrka med sitt namn
påminner om det folk, som först satt yxan till roten på
denna gränsskog, mellan Svea- och Götalandet, der har
ilat förbi ruinerna efter Elgarås’ gård, der Sverker
Carlson lät mörda Knut Erikssons söner, af hvilka dock en
undkom för att bli sina bröders hämnare, — då visa sig
plötsligen master af fartyg och skorstenar af ångbåtar snart
sagdt midt på torra landet, breda granitkajer omgifva en
djup vattenbassin, och tåget rullar på en svängbro af
jern-plåt öfver Göta kanals breda vattenväg samt stadnar midt
ibland en samling byggnader, som gifva hopp om att en
stad här skall uppväxa innan kort. Detta är icke heller
otroligt. Töreboda är nämligen här den stora
knutpunkten för samfärdseln mellan icke blott Venem och Vettern,
utan härifrån underhålles jemn kommunikation med alla
orter ända till Söderköping vid Östersjön å ena och
Göteborg vid Yesterhafvet å andra sidan, medan bantåg från
Stockholm, Göteborg och Malmö der oupphörligt korsa
hvarandra. Derföre råda här också lif och rörelse, och
likasom i A.merikas fjerran vester har man här också det
första tecknet till en blifvande stad, en tidning,
visserligen blott ”Töreboda Tidning”, men likväl äfven denna
ett förebud om någonting bättre med tiden.
•
Den heliga Elins stad, Sköfde, vid foten af Billingen,
är visserligen, som en engelsk turist säger, ”den minsta
bland städer” — och består af ”ett torg med en brunn;
en kyrka med en vacker rundbågig dörr, uppburen af
vidunder, apokalyptiska lejon, som ligga med hufvudena
mellan ramarna”, — och ”ett vackert hotell, alltför stort
för den lilla staden”; men Sköfde har icke alltid varit den
föga kända småstaden, utan i en förgången tid sökte fromma
själar från när och fjerran dit, ställande sina böner och
sitt hopp till den ”fläckfria och rena, krönta Sancta He-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
