Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl XII:s krigarereglor. Verser af Pehr Thomasson (med illustration)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Herrans namn jag börjar och jemt fortsätta skall,
Och slutar icke striden förrn med min oväns fall.
Alltså är första regeln, att städse frukta Gud;
Han leder stridens åska, han blås krigslurens ljud.
Och utan honom intet, platt ingenting du kan,
Om än du tror dig vara så stark som sjelfva f-n.
Dernäst du frukte ingen och lyde order blindt,
Spänn vresigt ögonbrynen och blinka framåt stindt.
En moskovit ses darra, liksom en piskad träl,
1’ör blickens ljungeldsstråle ur en friboren själ.
Haf hjerta uti bröstet och drag med sen full arm
Ditt svärd, hvarhelst det gäller, för rätt och sanning varm;
Friskt mod och ärligt sinne förnämsta styrkan är
Och bättre sköld och pansar ej någon krigsman bär.
När trumman kallar, skynda, stå icke längre still,
Stryk framåt som en stormvind och slå i blinken till;
Det första slaget, måttadt med tillförsigt och kraft,
Har ofta stridens utgång i sina händer haft.
Skjut ej, förrän det hvita i oväns blick du ser,
Och spara ej på krutet, när du en salva ger;
En vekling kan du skräma med blott en duktig smäll;
Den tappre skyggar äfven för kulans hemska gnäll.
Stå fast emot ett dussin och hugg, så att det hvin,
Om också kulor surra omkring dig tätt som bin;
Så ljufligt susar vinden ej i en blomsterlund,
Som rasslet utaf klingor och kulor i förbund.
Tag framtill alla såren och rygga ej, förrän
Du i ditt röda hjertblod till marken ryggar hän;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
