Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medaljonger af under året 1865 bortgångna personligheter af Orvar Odd (med 4 porträtter) - Magnus Jacob Crusenstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom för en tid till mer än detta, till en märkvärdig
man, men för priset af, som vi tro, ett förfeladt lif. Med
ett fängslande yttre väsen, en ridderlig hållning, en
sällsynt förmåga att vara* behaglig i samtal, en liflighet, som
hvarje sekund röjde sig i de ytterst rörliga, men på
samma gång verkligen ädla och fina anletsdragen och i dessa
kastilianskt blixtrande ögon, var han förutbestämd att
hvad man kallar göra lycka i salongerna, med sin
betydliga arbetsförmåga, sin lätthet för att till ego a sig allt
sådant bildningsförråd, som är tillräckligt för att skapa den
intressanta verldsmannen, den ”verserade” publicisten och
skriftställaren, (en medfödd talang och naturlig esprit
oberäknad), kunde han alltid vara säker om att hafva
framgång nästan åt hvad håll af offentlig verksamhet som
heldst han vände sig; ett riddarhusnamn af klaDg och
många aristokratiska förbindelser skämde icke bort saken.
Men hans misstag från början var, att han, förledd af
sin eldiga natur och af vissa äregiriga förutsättningar, i
hvilka det blandade sig temligen mycken illusion, icke
nöjde sig med att gå till lyckan steg för steg, utan
tilltrodde sig att kunna gripa den på en gång, kastande sig
deröfver liksom örnen skjuter ner ur skyn eller pantern
rusar fram från sitt klipp-utsprång. Det nästa stora felet
var, att han, vid första felslagna förhoppning, felslagen
mest på grund af hans egen missräkning om afståndet
och förhållandena, kastade i ögonblicket om utan att
gifva sig tid att närmare studera hvarken sig sjelf eller sin
omgifning eller tiden. Det låter sig icke bestrida, att
de, för hvilka han till en början hade arbetat, arbetat
oförtrutet och under ingalunda lätta förhållanden, kunde
hafva behandlat denna ömtåliga och dessutom icke så litet
anspråksfulla man med större omsorg, åtminstone med
större varsamhet, men hur mycket Crusenstolpe än kunde
haiva att i detta afseende rattvisligen beklaga sig öfver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>