[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Derför från sina söners djupa leder
Består dig gamla Sverge full salut,
Och svenska qvinnan lägger, aktningsfull,
En krans af minnesblommor på din mull.
Var helsad, nya tid med unga anor
Ock höga pHgter! Yngling, dem ej svik!
Din morgourodnad strålar löftesrik
Utöfver gamla fält och nya banor,
Och idoghetens bin och diktens svanor
Ge lif, behag åt luft och dal och vik.
Och gammal trohet går med ungdomslust
På vakt mot oväu invid klippig kust.
O, sköna hägring, må du snart besannas!
O, Nordens morgon, snart du varde dag
Med fridens solljus åt dess rena drag
Och nyttans mogna krans omkring dess pannas
Iiögbyggda hvalf! För alltid då förbannas
All tvedrägt, split från land som byggs med lag,
Och Norden, under sekler sönderdelt,
Blir hvad af Gud han ämnats till — ett helt
En vilja och en själ, treenigt enig,
En ande och en kraft, trefaldigt stark,
Med både frukt och jern i egen mark,
— På ytan bördig, men på djupet stenig —
En kraft, mot våldets anfall kärnfullt senig,
Men, liksom dufvan ifrån Noachs ark,
Ett fridens bud, en ny tids blida tolk.....
Gud skydde Skandinaviens ädla folk!
Håkan RÖde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
