Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramlösa Helsobrunn af Orvar Odd (med 3 illustrationer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grad jernhaltigt och mot flera slags kroniska lidanden
särdeles verksamt, — tfdet ar ett af de förnämsta
surbrunnsvatten i riket", yttrar också Linné i sin Skånska resa, —
hvad dess yttre beträffar, hörom hvad redan den gamle
hedersmannen Döbelius derom förtäljer:
“Brunnen är på vestra Ramlösa grund belägen, ett
litet stycke från byn, kunnandes man alltid hafva insula
Hven i ögonsigte, när man spatserar mellan Brunnen och
byn. Vattnet springer ur en hög klippa, hvaruppå stora
trän växa, som gifva skugga och fortäck. Denna klippan
utbreder sig med berget på begge sidorna, så att den
ven-stra delen beskyddar brunnsgästerna från all blåst utur
nordan och nordvest, sammaledes är man ock fri för
sud-vest och vestanväder, emedan backen, hvarest
Mördaregropen finnes, tag$r dem emot på den sidan, och kunna
så-ledap brunnsgästerna divertera sig och dricka neri en dal...
Klippan är som en grotta, dels af naturen, dels uthuggen,
och gången dertill så uppförd, att man med commoditet
kan gå dit och stå torr dervid och dricka; dessutom blifver
nu (början af 1700-talet) ändå en annan plaisirlig gång
gjord, som förer upp öfver klippan till angenäma skogar
och lunder, der man kan se åt sjön och Sundet...
Nedanför löper en bäck allt ända fram i dalen och på begge
sidorna om bäcken finns ett mycket angenämt boscage, der
man kan gå och se på alla, men åter, när man vill,
gömma sig för alla. Förbemalte bäck formerar på sombliga
ställen halfva holmar, hvarest man kan mycket val
divertera sig. Går man öfver bäcken till det förromtalta
berget, så kan man deroppe se Helsingborg, Helsingör,
Kronborg, med allt hvad deromkring ligger, och har man fast
dagligen, men i synnerhet när flottor och convoy-skepp
ankomma eller igen afeegla, ett stort plaisir, så väl af den
angenäma prospecten, som af deras salutationer.u
I sjelfva verket hafva vi i detta Döbelius1 skilderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
