Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potatisväxten af N. Lilja (med 2:ne illustrationer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Potatisväxten är egentligen ett-årig. Dess rotknölar,
som sitta på egna skaft eller nära den annars trådiga roten,
hafva visserligen en mängd rotögon, synnerligast i den från
rotfästet motsatta ändan, och dessa rotknölar fortplanta
växten, men äfven då de ligga fritt uti jorden, så gro de ej
förrän följande vår, samt dö ut under sommaren, då
plantan böijar sätta nya rotknölar. Desamma kan man
sönderdela hur man behagar, blott man låter hvaije del hafva
ett groddöga, och om man lägger potatisen till drifning i
en mistbänk och afrifver dess utskjutande skott eller visare
samt behandlar dessa som sticklingar, så erhåller manderaf
fullkomliga plantor, jemte det att den qvarlemnade roten
skjuter nya skott, nästan oafbrutet. Ibland
vetenskapsmännen hafva också olika åsigter uttalat sig öfver dessa
rotknölar. Somliga anse dem för groddknoppar, andra för
förkrympta underjordiska stammar, och det säkra är att de
knappt hafva någon motsvarighet hos andra växter med
knöliga rötter eller knölbärande aflöpare. Någongång ser
man en dylik knölbildning på den. nedra potatis-stammen.
Potatisvaxten har kommit till Europa från Peru eller
Chili, hvarest infödingarna odlat samma rotväxt från
uråldriga tider tillbaka. Ooh märkligt nog har man ej till
denna märkvärdiga växt. lika litet som till våra öfriga
sädesslag, hittills lyckats att upptäcka dess vilda stamart
eller vet, hvarifrån den ursprungligen förskrifver sig. Ty
ett par af Pöppig på Anderna funna Solanum-arter,
hvilka visat någon likhet med potatisväxten, afvika dock
alltför mycket derifrån för att utgöra stamarten till densamma.
Lika litet vet man hvem som först öfverförde denna
förträffliga rotväxt till Europa, ty då man velat tilldela denna
ära åt Erans Drake, så är detta endast en gissning, utan
ringaste sannolikhet. Genom hela verldshistorien, säger
Meijen, har man förgätit namnen på menniskoslägtets störste
välgörare, på dem som tämt djur, infört sädesslag eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
