Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monitorerna (med illustration af C. S. Hallbeck)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fästningar, bemannade med tusentals krigare och bestyckade
med ett artilleri, af hyilket en enda pjes säkerligen var
lika grof som hundrade af “Jutehatarens" tillsamman? Allt
mer och mer reducerade sig problemet for krigsskeppens
byggande till konsten att ur de gröfsta pjesema utslunga
de största projektilerna och att till bärandet af dessa
massor af menniskor och artilleri förfärdiga de starkaste
skeppen och göra dem osårbara för fiendens. Så uppstodo
Chapmans snillrika skapelser, genom hvilka den död och
förderf bringande maskinen blef ett föremål, som tillika
uppfyllde alla skönhetssinnets fordringar och flög Öfver
hafvet, täflande med måsen i snabbhet och med vingar,
hvitare än hans; så utvecklades i Frankrike, England och
Amerika allt mer konsten att bygga krigsfartyg, först af
trä, sedan af jern, när ännu större motståndskraft
erfordrades; så lärde man sig att med pansar af tjock jernplåt
eller beklädning med jernkedjor skydda örlogsskeppen, och
ändtligen, — det var under jättekriget mellan den stora
Amerikanska Unionens Nord och Söder, uppträdde fullfärdig
och fullrustad, — likasom fordom Athene i full rustning sprang
upp ur öfvergudens hufvud, — den väldigaste bland alla
de väldiga förstörelsemaskiner, jorden hittills sett, och gjorde
slag i saken. Den maskinen var Monitorn.
Hela den civiliserade verlden känner namnet på den
man, hvilken den Amerikanska Norden till god del har
att tacka för sin slutliga seger just genom uppfinningen af
monitorerna; han heter John Ericson. Uti en föregående
årgång af vår kalender (1863) hafva vi meddelat dess
läsare en biografi öfver honom och gifvit en teckning af
hans uppfinningsrika verksamhet, på hvilken den nu
ifrågavarande uppfinningen synes hafva satt kronan, ehuru ingen
kan förutsäga, att denna blir den sista, som verlden kan
vänta sig af honom, Svensken, hvilken, i likhet med många
andra hans landsmän, ändtligen i Nya Yerlden fann föltet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
