Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Pultawa till Bender. Historisk teckning af Julius Mankell. Med 4 illustrationer af C. S. Hallbeck och en karta - III. Dagtingan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon makt med folket samt omöjligt kunde få ryttarne att
sitta upp. Ofv.-löjtnant Örnstedt, som till och med yarit
öfver hos konungen, men fått sträng befallning att vända
om till sitt regemente, började nu, då allt hopp att
undkomma var förbi, att samla sitt folk.
Medan Creutz sålunda var sysselsatt, kom ett bud från
förvakten att fienden nalkades. Efter att härom hafva
underrättat Lewenhaupt, skyndade han upp på höjderna, men
höll på att blifva öfverriden af yttersta löjnants-vakten,
som i fullt sporrstreck flydde för en hop skriande kossacker.
När ryttarne fingo se Creutz, började de likväl ropa åt
löjtnanten: ”Stå, du lappare! Du är icke värd att vara
officer. Yi stöta värjan i dig; stå, om du är en hederlig
karl!” Men lika fullt rände de, allt hvad tygen höllo. Creutz
fick dem likväl slutligen att stanna och dref sedan, med
tillhjelp af ryttmästar-vakten och ett par sqvadroner
dragoner, kossackerna ett godt stycke tillbaka.
Men nu blef han varse hela fiendens armé i anmarsch
åt venster, åt hvilket håll ryssarne äfven drogo sitt artilleri
för att uppställa det på de höjder, från hvilka floddalen
kunde beskjutas. Straxt derefter kom äfven från fiendtliga
sidan en generaladjutant, jemte en trumslagare och
trumpetare, samt blåste an. Creutz lät föra dem till sig;
gen.-adjutanten framförde sitt ärende: ”att som furst
Mentschi-koff, med hela armén vore så nära samt så väl kände
svenskarnes styrka, och han redan så godt som hade dem i
händerna, så ville han, för att spara så mycket oskyldigt
blod, erbjuda godt ackord.” Utan att tillkännagifva, hvem
han var, tillsade Creutz parlamentären att vänta vid
förvakten, till dess han kunde vara tillbaka med svar från
general Lewenhaupt, och red sedan att söka honom.
Creutz fann Lewenhaupt framför fronten, sysselsatt att
uppmuntra de nedslagna soldaterna, hvilkas ringa antal han
med förskräckelse varseblef. Han sade då: ”Herr general!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
