Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några af svenska flottans minnen. Tecknade af H. af Trolle. I. Johan af Puke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III:s tillträde till regeringen helsades derföre af svenska
folket, och ej minst af flottans personal, med förtjusning
och hoppet om bättre tider. Gustaf rättfärdigade äfven denna
enthusiasm. Genom 1772 års revolution lyckades han att,
åtminstone till skenet, utrota partierna samt återgifva
konungamakten en väsendtlig del af dess förlorade prerogativer.
Men vi gå att åter uppsöka den unge Puke och finna
honom redan vid tio års ålder på det fria hafvet. Den
fattige under-officerens koja har han lemnat; men hans
hjerta upphörde aldrig, äfven då han uppnått statens
högsta värdigheter, att för denne sin barndoms vårdare och
beskyddare uttala de innerligaste tacksägelser. Han gör
sjöresor dels på örlogs-, dels på handelsfartyg. Det var
för honom en tid af mer än vanlig pröfning. Ifrån
kaptenen ned till jungmännen herrskade vid denna tidpunkt
ett rått, ja, rent af barbariskt tyranni ombord å alla
nationers handelsfartyg. Hvar och en var som det heter
”herre öfver sin stackare”. Man resonnerade så här: ”Jag
har sjelf blifvit omenskligt behandlad, jag sjelf har måst
inhämta yrket under hugg och slag. Hvarföre skulle jag
då, när jag nu lyckligt och väl genomgått mina
lärlinge-och gesäll-år, behandla andra annorlunda? Nu är det min
tur att vara buse.” Och busar, råa och omenskliga, voro
den tidens kofferdikaptener och sjöfolk. Puke genomgick
tålmodigt denna hårda skola, men han kunde aldrig förgäta
hvad han derunder utstått och lidit. När han sedermera
en gång hade öfvertagit högsta ledningen af flottans
angelägenheter och fråga inom 1811 års försvarskommité
uppstod om den praktiska nödvändigheten att vår flottas unga
sjöofficerare under en längre permissionstid sökte emploj på
handelsfartyg, uttalade han sitt bestämda ogillande,
tilläggande bland annat, att ”kofferdifarten fostrar sjömän, men
ej örlogsmän”. Han ville skona andra från att genomgå,
hvad han sjelf af ren fattigdom måste underkasta sig, ehuru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
