Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedvig Eleonora kyrka (med afbildning af dess nya torn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller nära 108 eentner. Den andra klockan, likaledes
gjuten af Johan Meyer 1671, väger 48 eentner. För den
tredje och minsta klockan, gjuten i Stockholm af Erik
Naes-man 1732, finnes ingen vigt uppgifven; den berömmer sig
dock mer än de andra af sin storhet, utsirad som den är
med följande verser:
Så har nu Herren giordt, at jag, som var så späd,
Två gånger större blef, på thet jag bättre höras,
Och många Hiertan af mitt högre Liud må röras,
Och heligt redas til för Ordets dyra Säd.
Gud signe Alla them! Som burit Håfvor opp
Til min Förbättring. Ho sig om Gudz Tempel vårdar,
Och gierna går den Wäg, som är til Herrans Gårdar,
Then ändar saligt sidst i Himmelen sitt Lopp.
Bland minnesvärdarna på kyrkogården är general
Car-dells, med sin stolta inskrift och en på ända ställd
metallkanon på hvardera sidan, den märkvärdigaste. I ett annat
qvarter af kyrkogården står ett monument af anspråkslös
beskaffenhet, en brunmålad brädlapp blott, med ett namn
och lifvets båda vigtigaste data uppå, men vid hvilket
vandraren, hvars uppmärksamhet blir fästad på detsamma, gerna
ett ögonblick stannar. Äfven under denna enkla vård
slumrar en ryktbar man, en heros, men en heros, vid hvars
minne intet blod klibbar och som för skördandet af sina
lagrar var inskränkt till det område, der några golftiljor
”föreställa verlden” — en komediens hjelte med ett ord.
Grafven är nemligen Per Erik Sevelins, den ypperlige
far-ceurens, som här i tiden gaf oss så många högtider af skratt.
Upprätthållandet af den trätafla, som betecknar den gamle
skådespelarens hvilorum, sedan grafkorsens rika plantering
vid kyrkogårdens utjemnande och städning blifvit uppryckt
och bortsopad, innebär en förgängelsen trotsande hyllning
af den konst, af hvars skapelser minnet eljest påstås dö med
det ögonblick som kallat dem till lif. j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
