Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskarne på Als. Historisk berättelse ur Carl X Gustafs andra krig med Danmark af C. Georg Starbäck. Med 3:ne illustrationer af Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lösen från flottan, och då må dessa kanoner tystna. Men
då tänker jag ock att vi hafva fienden ända inpå oss....
faran är derfor icke ringa. Hafva vi dock kommit så långt,
så tänken blott på att så fort som möjligt komma i båtarna. “
Och Johan och dragonerna gjorde sitt bästa. Hela
natten igenom dundrade skott på skott från vallen, och hela
natten var man äfven sysselsatt med arbetet vid sluparna.
Oaktadt alla nödiga mått och steg blifvit vidtagna, uppstod
dock genom mörkret och den skyndsamhet, hvarmed allt
måste bedrifvas, en villervalla och oreda, hvilken icke kunde
förekommas. Först i dagningen var allt redo till affard.
Då fanns utom öfverste Ascheberg och hans officerare samt
Johan och dragonerna på vallen, ingen svensk mer inom
Sönderborgs slott.
Öfversten och officerame skyndade upp att taga afsked
af den furstliga familjen, och när de nedkommo derifrån
hördes den svenska lösen skjutas från det svenska
amiralskeppet. De fortsatte sin gång öfver slottsgården, der
rust-vagnama, hvilka icke kunnat medtagas, stodo i långa rader.
Dessa voro dock en jemförelsevis ringa förlust, men när
de hörde hästarna gnägga i stailame och tänkte på att
1,300 af dessa skulle falla i fiendens händer, stannade
öfversten. Så val i hans som i de öfriga officerames drag
afmålade sig en billig förtrytelse att nödgas lemna de trogna
djuren, hvilka fört dem i så många strider till segrar och
ära. Det kunde dock ej ändras. De måste nöja sig med
att hafva räddat det dyrbaraste.
I detsamma - kommo Johan och hans dragoner
springande.
“Fort, öfverste, “ ropade den förre, “fienden anrycker
mot slottet. Den svenska lösen från skeppen har i dag
skrämt bort dagtingan.“
Ett förfärligt skrik hördes utanför slottsporten och
hela den sidan af slottet. Men öfversten gaf helt lugnt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>