Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskarne på Als. Historisk berättelse ur Carl X Gustafs andra krig med Danmark af C. Georg Starbäck. Med 3:ne illustrationer af Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regementet och sålunda kommit att gå din egen väg. Du
brås tyvärr icke på din far, Gud nåde själen, du är
högfärdig, Lars, och den tråssen skall komma dig på fall, om
du icke i tid gör dig den qvitt. Säg mig du, huru många
äro de som veta, att den gamle ryttaren Jakob är din
farbroder
General-krigs-kommissarien våndades svårligen. Gamle
Jakob hade träffat hans ömtåligaste punkt.
“Gubben har tills dato icke sagt något der om, “
fortsatte Jakob utan att afbida något svar, “du har på sätt
och vis ett mål, som jag tycker om. Du vill höja vår
gamla slägt till anseende igen, men....“
“En Falkenstein behöfver icke .. ..“
“Tyst, tyst pojke,“ röt gubben, “det är slut med de
gamla Falkensteiname, och hela ditt lif bär syn för sägen,
att de behöfva arbeta sig upp.... Nå väl, det är intet
ondt deri. Gossen derborta vill ock arbeta sig upp, och
kanske hinner han förr målet, än du, ty svärdet tar dock
bättre än pennan. Men det der är en sak för sig... .
nu skall du höra mitt ord, Lars, och det är, att du gifver
unge Johan Wadman din dotter Anna Agneta, eller ock...“
“Hvad viljen J väl göra....?“ sporde kommissarien.
“Jag har långt för detta uppgifvit alla höga tankar
om bördens företräden. Min far redan kunde ej mera
uppbära sina fäders namn, och som simpla ryttare redo
hans söner ut i kriget, liksom sönerna af så många andra
gamla slägter hafva gjort. Måhända skulle min broder
Magnus, om hans tid blifvit längre, kunnat göra något och
ställt namnet Falkenstein vid sidan af Ascheberg och andra,
men det var ej så Guds vilja.... Du må fullborda, om
du kan, hvad din fader ämnat, men.... det må du
besinna, Lars, att öfver ditt barns nedtrampade lycka går
icke vägen till äran. Du är blind af din lidelse, men jag
är gammal nog att icke dåras af den, och derför skall min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
