Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - “En Stereoscopbild“. Skizz af Onkel Adam. Med illustration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Moster Lovisa!“
“Hon är en snäll gumma, eller huru?“
“Jo, hon är oöfverträ£flig.“
“Att vara en fattig kaptenska på landet ?“
“Ja, jag mins i Julas huru förnöjd moster var då
morbror berömde lutfisken med de gröna ärterna. “
“Ja det är min favoriträtt. Gumman min lutar med
renad soda . .. derfor är fisken hvit som snö ... så lagom,
så lagom lutad. Den lutfisken är hennes triumf, och jag
tar vanligen tre gånger af den. De två derfor, att det
smakar bra, den tredje for att fa se huru gumman mins
ögon glänsa af fröjd åt min aptit. Så är det till exempel
med nässelkålen om våren. Den allra första lilla rödbruna
brodden till nässlor, nyper hon af, och en vacker dag,
innan jag har en aning om någon vår, aftäcker hon
plötsligen en soppskål med nässelkål och betraktar mig med
triumferande ögon.“
“Man talar om den första lärkan och den första
blå-sippan — bara prat! Nässelkålen är i Sverige vårens
rätta budbärare. Sedan en dylik stått på bordet, behöfver
endast rusket att komma ner och gräset att komma wpp,
så blir det vår och sommar.“
“Min gumma var, käre Ivar, från början en blyg
reseda, en liten gömd skogens blomma, som en
underlöjtnant slöt till sitt bröst, nemligen för öfver trettio år sedan.
Nu är hon en god, omtänksam husmoder, som rigtigt letar
efter tillfällen att fägna och glädja sin man och alla, som
äro henne nära. Ser du! hon vet att lutfisk är min
favoriträtt, derfor har hon rigtigt studerat konsten att laga
just den rätten. I stort som i smått är hon mig “ena
hjelp,“ som det står i brudvigseln, och engång, när Gud
så vill, blir det väl hon, som håller modet uppe och vid
min dödssäng läser Guds ord för den kämpande. Och sedan
är hennes dagsverke slut.“
Svea, 1869. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>