Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manilla af Bias. Med illustration af Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manilla..
En afton i något af detta sekels första år gaf man
på kungliga theatem i Stockholm Kotzebues bearbetning
af Bouillys historiska skådespel “abbé de 1’Epée eller
den Döfve och Dmnbe.“ Hufvudinnehållet af detta
skådespel är, att hjelten, abbé de 1’Epée, liksom i
verkligheten, lyckas lära en döfstum att meddela sig med andra
menniskor medelst teckenspråk. Bland åskådame befann
sig en redan några och tretio år gammal kanslist, hvilken
blef så djupt gripen af skådespelets menniskovänliga
innehåll och dess hjeltes på skådebanan framstälda, men förut
i verkligheten utförda underverk, att hos honom uppstod
den tanken att blifva sitt fosterlands abbé de FEpée.
Denna tanke blef en verklighet, ty mannen var Per Aron
Borg, och tankens sista frukt är Manilla.
Ofvanstående korta berättelse låter såsom en saga, och
alls ingen vigt skulle fästas vid densamma, om icke B<ftg
sjelf berättat den samt sålunda gifvit såväl dramats hjelte
abbé de 1’Epée som dramaturgen Kotzebue och
skådespelaren deras tillbörliga del i äran af Manillas uppbyggande.
Detta var blqjfct en enda frukt, men en härlig frukt af ett
skådespel. Huru många andra frukter detta skådespel burit,
vet man ej, ty i känslornas rike har man ingen
siffersta-tistik att rådfråga. Hvarje stor och ädel tanke är dock
ett evigt blommande träd, som utkastar millioner frön,
af hvilka kanske ej ett af tusende rotfaste^ och ännu
färre bära frukt. Abbé de l’Epée fick sjelf ej se mycken
frukt af sina ihärdiga och menniskovänliga sträfvanden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
