Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En folkfest. Skizz af Mattis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån föresatsen, att meddela våra läsare endast fullkomligt
tillförlitliga uppgifter, så öfvergå vi med ens till det,
hvilket bildade liksom slutpunkten af högtidligheterna.
Det var en fest, som konungen lät tillreda för folket.
En särskild, stor byggnad hade i hast blifvit
iordningställd, mat och allehanda dricksvaror anskaffades i
öfver-flöd, och aftonen af den 3 November skulle ett storartadt
dansnöje ega rum.
Denna nyhet gick såsom en glädjepost igenom staden.
Mången ung arbetare jublade öfver att få en rolig
qvall tillsammans med sin hjertans kär och mången vacker
jungfru tänkte då liksom nu på bästa sättet att blifva än
vackrare.
Det gick nemligen ej den tiden heller an att se ut
på *samma sätt, när man var borta som när man var
hemma.
Någon fanns emellertid som med allt utom glädje
tänkte på den tillemade festen, och som till och med under
sina tjocka moustacher framstötte en dof förbannelse öfver
hela upptåget.
Denne jrjjssnöjde, som hette Jacob Utter och var soldat,
hade också sjjm goda skäl att ej vara belåten.
För det första skulle han ej få vara med på festen
inomhus, uf$p i stället stå såsom vakt utanför, för att tillse
att inga oordningar forekommo. Detta var ej så roligt
midt i vinterkylan, så mycket mer som man på förhand
kunde känna sig öfv^rtygad om, att folkträngseln skulle
blifva oerhörd och vakten både skuffad, klämd och trampad.
För det andra hade han ett allvarsamt, litet svårledt
lynne och begrep icke alltid det som andra tyckte vara
både förnuftigt och lättfattligt. Så kunde han t. ex. icke
nu förstå, hvarföre man skulle dansa, emedan drottningen
fått en prins. Det kunde visst vara rätt roligt, att så
Svea, 1869. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>