Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett minnesblad af Marie Sophie Schwartz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin familj och några intima vänner, en middag på
Djurgården. Han hade under de sednaste veckorna känt sig
ovanligt stark och äfven varit gladare till lynnet;
isynnerhet var han den dagen upprymd. Han sjöng på
förmiddagen några versar på den gamla komiska melodien,
och tycktes så fullkomligt hafva återvunnit sin gamla
munterhet, att hustru och barn fröjdade sig deråt.
Efter middagen måste han mot aftonen lemna den
glada kretsen, för att fara till Dagbladets byrå och
expediera den utländska posten.
Blockan 8 begaf han sig in till staden, åkande, men
kände sig på vägen illamående och lät köra sig hem till
sin boning. Klockan half 9 anlände han dit och klockan
9 hade hans outtröttligt verksamma ande flytt från den
jordiska hyddan och denne förijenstfulle man upphört att
vara bland deras antal, som verka och arbeta för en högre
mensklig utveckling.
Frid öfver hans stoft; hans namn skall qvarstå i
anhörigas och vänners minne, såsom den bästa bland
menniskor; han, hvars namn länge skall fortlefva i
Sveriges litteraturhistoria.
Det var om hösten samma år i September. Till nya
kyrkogården hade många vallfärdat för att se om de
graf-var, som gömde kära anförvandter. Bland dessa såg man
en illa puckelryggig flicka, som med möda släpade sig fram
till en vacker och väl vårdad grafkulle, utan kors. Hon
knäböjde der och sedan hon bedt en lång stund, nedlade
hon en krans af friska blommor.
“Hvem hvilar här?“ frågade en äldre herre.
Med darrande röst svarade flickan:
“Gustaf Thomée“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
