Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfverste Fabviers adjutant. Poem af Zach. Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tappre Griziotti föll
Med hast nr borgen ut;
Nu blixtrade hans eld också,
Nu hade han fatt krut!
Upp lät Athenes borg sin port
För Fabviers tappre män;
Sex af dem hade re’n förblödt,
Och fjorton blödde än.
Men räddadt var Akropolis,
Och räddadt Hellas’ hopp;
Den sol, som sjönk i kedjor ned,
Stod fri med seger opp.
Då sägs, att åt sin adjutant
Har Fabvier räckt sin hand
Och sett i morgonrodnans prakt
Mot horizontens rand.
Två ädla ömar flögo der
Mot Zeus Rronions borg:
En dök ur södems ljus, och en
Ur nordens natt och sorg.
En flög i morgonrodnans glans,
Beglänst af ryktets sol;
Den andra — ack, den ädlaste!
Dog glömd vid öde pol.
Z. T.
Svea, 1869.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
