Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litet om tänderna, af en läkare. Med illustration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borttagas, hyilket i allmänhet sker med tandpetare,
antingen särskildt dertill inrättade eller improviserade. Allt
detta hör emellertid till toiletten, men att göra toilett vid
matbordet är opassande och det har alltid förekommit oss
anstötiigt, då vi sett ett glas med tandpetare på ett
valdu-kadt bord eller sett betjenten kringbjuda dem mellan rättema.
Yi veta mycket väl att det är “fint“ och nobelt att tvätta
händerna, att skölja sig i munnen och att peta tänderna,
innan man stiger upp från bordet, men icke destomindre
är det i högsta grad otäckt, isynnerhet den sista
förrättningen. Eljest kan man ofta ursäkta ett mod dermed, att
det kläder väl, men ingen kan väl vilja påstå att
ofvan-nämnda toilettbestyr äro angenäma eller smakfulla?
Isynnerhet är den der tandpetnings-operationen
vedervärdig! Det är nästan äckligt att åse den. Hvar tar det
vägen, som man petat löst? Kommer det på tallriken?
I fickan eller i servietten? På golfvet? Eller ätes det
upp och sväljes? Ja, tiderna förändra sig. Danska
krönikan förtäljer i sin tredje bok, att Hamlet om drottningen
af England sade, att hon “i try stycken skickade sig som
en tjensteqvinna höfves“, och då hennes gemål föreställde
honom, att hon vore lika högboren som han och fordrade
räkenskap för hans ord, bevisade Hamlet sitt påstående
derigenom, att han som tredje argument anförde “att hon
åt upp det, som hon petade löst mellan tänderna, sedan
hon slutat måltiden“. — Sedan man stigit upp från bordet
är emellertid tandpetningen fullkomligt på sin plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
