Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silhouetter af under sednaste året bortgångna personligheter af C. H. Rydberg - Edvard Fredrik Fåhræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1828 och son af aflidne generaltuUdirektören, f. d.
statsrådet J. E. Eåhrseus och dess efterlefyande maka
Immanu-ella Sturtzenbecher. Han erhöll sin första undervisning
vid nya elementarskolan i Stockholm, der hans ovanliga
läraktighet och flit förvärfvade honom höga betyg, med
hvilka han 1846 afgick till Upsala. Den examen han
derstädes för doktorsgraden aflade inför filosofiska
fakulteten var en af de grannaste som nämnde universitets
annaler veta att omtala. Yid promotionen, som egde rum
1851, var han primus. Efter slutad akademisk kurs ingick
han såsom lärare vid samma skola han förut såsom
lärjunge tillhört. Han befordrades der 1852 till adjunkt samt
1855 till lektor och ett fortfarande minne af honom finnes
derstädes i den engelska lärobok han tillsammans med
lektor Löwenhjehn utgaf. Till saknad såväl för lärare som
lärjungar utbytte han dock snart denna plats mot en
befattning i statistiska byrån, inom hvilken han 1861 blef
sekreterare. Denna befattning innehade han till sin död.
Här fick han ett rikt falt för sin verksamhet, och hvilket
han med största flit bearbetade. Sveriges statistik erhöll
sålunda flera värdefulla bidrag af hans hand, bland hvilka
särskildt bör nämnas en administrativ och statistisk
handbok, afsedd att vara ett bihang till statskalendern och
hvilken af sakkunnige vunnit förtjent erkännande såsom
utmärkt för sin klarhet, noggrannhet och fullständighet.
År 1860 erhöll Fåhrseus af Kongl. Vetenskapsakademien
redaktörskapet för Sveriges och Korges statskalender,
hvilken genom hans bearbetning framträdde för hvarje år mer
och mer förbättrad och tillökt. Vid sin faders död ärfde
han det adelskap denne förvärfvat och bivistade på grund
deraf den sista ståndsriksdagen, der han förde flera
sam-hällsnyttiga frågor på tal och bland annat väckte motion
om ett universitets grundläggande i hufvudstaden. 1867
invaldes han af Stockholms kommun till stadsfullmäktig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
