Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elins guldstycken. Saga från Erik XIV:s tid, berättad af Bias. Med 3:ne teckningar af C. S. Hallbeck - 4. “Det var mig en hårdan lek — sade jätten. — Den är ju knappast påbegynt —sade Ramunder“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se sin höfvidsmans ansigte för första gången kallt och
allvarligt. Tätt för-ut låg redan Elefanten med seglen
brassade back, för att stoppa farten och invänta hela flottan.
Sjelfva den gamle från falt-öfverste till amiral förvandlade
Jakob Bagge hade klättrat upp i vanten. Hans Anderson
tänkte göra på samma sätt, men i detsamma fick hvarje
man befallning att vara på sin plats, och Hans var ej den
siste vid sin skerpentin. Det var också hög tid, ty utan
att gå upp i vanten kunde man nu se en hel dansk flotta
vid Bornholms-sidan ligga för ankar.
Det var den allra djupaste fred mellan de båda
länderna, och svenska flottans ärende var att hämta hem en
brud åt sin kung. Danska flottans ärende var blott
inöf-ning af manskap, och icke desto mindre fans på
ingendera af flottorna någon enda man, som ej visste och
önskade att det skulle blifva en het strid. Den röda och
hvita dannebrogen svajade stolt på alla dan skarn es
masttoppar, och den svenska flaggan hissades undan för undan
upp på de svenska skeppen, allt efter som de hunno fram
i slagordningen. Den tiden voro svenska flaggans färger
helt nyligen bestämda, men ej såsom numera, gult kors på
blått falt, utan tvärtom, så att det blåa korset låg på gult
fält. Det blef denna flaggas lott att beherrska Östersjön
och der vinna lagrar, hvilka fördunklade alla som
sedermera vunnos under en tid, då flaggan med gult kors på
blått falt i stallet svajade segrande på Europas
märkvärdigaste slagfalt.
Flottan ordnades i tre linier eller träffen från ost till
vest samt styrde kurs sydvart mot danskarna. Som
fartygens antal var tolf, blef det fyra i hvaije träffen, de
största eller kravlama i den första, och de minsta eller
barkerna och bojorterna i den sista. Kravlama i första
träffen voro Elefanten, Svanen, Hektor och Kristoffer.
I andra träffen kommo den mindre kraveln Ängeln, gallio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
