Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya tempel i Stockholm. med illustrationer af C. S. Hallbeck - II. Mosaiska synagogan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sande plantering. Åt sistnämnda sida äro äfven ingångar
till synagogan. Byggnaden, som ej har tom, mäter 68 fot
till högsta gafvelkrönet; längden är 122 och bredden 63
fot. I anseende till det sumpiga läget har man nödgats
påla under grunden och äro icke mindre än 1,300 pålar
der nedslagna till 50 å 54 fots djup innan fast botten
anträffades.
Arkitekten har sökt att åt formerna gifva en hållning
som påminner om det gammal-österländska byggnadssättet,
utan att härma den för ämnet främmande arabiska
moskée-stylen.
Sålunda anordnas det yttre prydligt men allvarligt.
Invändigt anbringas i vester förstugan och trapporna,
ledande till qvinno-läktame som följa långsidorna, samt till
den i vester varande orgelläktaren. Genom 12 pelare
delas interiören i tre skepp; tabernaklet jemte predikstolen
blifva österut, och för de manliga åhörarna finnas platser
i två rader öppna bänkar. Invändiga taket delas i
kaset-terade fält. Under golfvet inlägges värmeapparat och gas
inledes. Den hvälfda souterränen innehåller källare och
erforderliga ekonomilokaler.
Kyrkan, i synlig måtto bilden af en församling och
förenande dess medlemmar under den gemensamma fanan
af en religiös bekännelse, leder lätt tanken till den
ställning Mosaiska trosbekänname intagit under olika skiften
af de nio decennier, de i Sverige fatt bygga och bo.
Att, med undantag af det sednaste årtiondet, denna
ställning varit allt annat än, afundsvärd, torde framgå af
följande korta resumé öfver deras vexlande öden.
Den fria religionsöfning, som på 1779 års riksdag af
regeringen beviljades, hade bland annat till påföljd enKgl.
kungörelse af den 24 Januari 1781, som beviljade Mosaiska
trosbekännare bosättningsfrihet i städerna Stockholm,
Göteborg, Norrköping och Carlskrona, dock under åtskilliga mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
