Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya tempel i Stockholm. med illustrationer af C. S. Hallbeck - II. Mosaiska synagogan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gången vid 1853 års riksdag, denna gång understödd af
en representant inom riddarhuset, herr W. F. Dalman, som
der väckte en likartad motion. Det utskott, som
handlade denpa fråga, kom dock ej till annat resultat än att
af-styrka hvaxje efter dess förmening samhallsvådlig
utvidgning af dessa trosbekännares knappa medborgerliga
rättigheter utöfver tillåtelsen att bosätta sig i stapelstäder med
minst 4,000 invånare. Utskottets åsigt, biträdd endast af
ett stånd, presteståndet, ogillades deremot af de öfriga
stånden, synnerligast borgareståndet, hvars åsigter, då detta
ståiid egentligen var det enda, hvilket stod i praktisk
beröring och samfärdsel med judarae, måste såsom grundade
på kända fakta ega den kraftigaste betydelse. Ehuru stånden
hvar för sig först fattat olika beslut, deraf två, adeln och
borgarståndet, i frisinnad rigtning, blefvo de dock efter
åtskilliga jemkningar ense om ett resultat, hvars påföljd
blef Kgl. kungörelsen af den 9 November 1854, som
tillät Mosaiska trosbekännare att bosätta sig i alla rikets
städer. Sex år sednare eller den 26 Oktober 1860 utkom
en ny Kgl. förordning som utsträckte deras
bosättnings-frihet j em väl till landet, med tillåtelse att såväl der som
i städerna köpa och besitta fast egendom. Genom denna
regeringsåtgärd och till följd af den sedan år 1846 införda
näringsfrihet, hade sent omsider för de judar, som egnade
sig åt borgerliga näringar, vilkoreh blifvit högst
väsendt-ligen förbättrade, så att i full medborgerlig likställighet
högst obetydligt återstod af det som inom den ekonomiska
lagstiftningen var att afhjelpa. Detta resultat hade
sannerligen icke ’vunnits utan strid. Under 70 år hade frågan
om judames likställighet i medborgerligt hänseende varit
föremål för betraktelser och tankeutbyten emellan de olika
åsigtemas förkämpar. Väldiga röster inom representationen
och publiciteten höjde sig både för och emot, å ömse sidor
fördes striden med omisskännelig talang och skärpa; längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
