Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya tempel i Stockholm. med illustrationer af C. S. Hallbeck - II. Mosaiska synagogan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sanktion. Vid samma riksdag föll genom ett stånds,
pre-steståndets, afelag motionen om inrymmande åt judarne af
yalrätt till representationen; detta förslag upptogs dock af
regeringen uti dess då afgifha, sedermera den minnesvärda
8 December 1865 antagna förslag till ny Riksdagsordning,
så att äfven denna rättighet är dem numera lagligen
med-gifyen. Den sista ståndsriksdagen efterlemnade äfven åt
den första riksdagen efter det nya statsskickets införande
att behandla ett förslag rörande ytterligare förändring af
förutnämnde 28 § Regeringsformen i afsigt att till vissa
embetstjenster i staten lemna tillträde åt de förut härifrån
uteslutne. Detta förslag föll dock, hufvudsakligen på
formela skäl, i första kammaren, men blef efter undergången
omarbetning i konstitutionsutskottet ånyo upptaget och
för-klaradt hvilande till slutligt afgörande vid 1870 års riksdag.
Det nu hvilande förslaget innebär den största utsträckning
som under nuvarande förhållanden är möjlig, då det ej
utestänger’ främmande trosbekännare från andra platser än
konungens statsråd och sådana befattningar, hvilka till följe
af sin natur ej kunna lämpligen innehafvas af andra än
statskyrkans medlemmar. Deijemte föreligger ett förslag
om judames valbarhet till representanter, hvilket äfven
samtidigt kommer att afgöras. I hvilken rigtning dessa
vigtiga frågor skola lösas kan naturligtvis ej med full
visshet förutsägas, dock torde den terräng som de frisinnade
och humanare åsigtema på sednare tiden vunnit, berättiga
till de förhoppningar att de föreslagna
grundlagsförändrin-garae af svenska folkets upplysta ombud godkännas, ej
mindre till heder för nationen än till förmån för dem saken
närmast rörer.
Att frågan om judarnes emancipation på det sista
årtiondet gjort sådana framsteg, torde, förutom dess natur af
humanitetsfråga, i ej ringa mån tillskrifvas det hedrande
uppförande de ådagalagt, och hvarom de af vederbörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
