Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook - Ernst Daniel Björck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fahka tegnerismen, hyilken onekligen urartat ända derhän,
att man för ordens och frasernas klingklang glömde
tankens djup. Man sprang blindbock mellan de hyimlande
bilderna. Derför väckte Dietrichson här praktiskt till lif
den nyare realismen i poesien mot alla de tegnerider, the
imitatörers skara. Det hån och motstånd, han mötte, ha
nu tystnat. Han hade rätt.
Fotografiens konst var då ännu föga eller intet känd
i lärdomsstaden. Men dit hade dock anländ t en fotograf.
Sakens nyhet lockade sällskapet att (på våren 1860) låta
denne “taga af“ medlemmame. Utan att tillfråga dem,
upphängde han fotografien med “N. S.“ på i sitt skåp,
hvilket hängde utanför “Gästis“. Detta togs naturligtvis
af studenterna som uppblåsthet och det hos dem medfödda
driftanlaget gjorde sig löjligt öfver de “nya snillena“, hvilkas
antal var nio, likasom de grekiska sånggudinnornas,
naturligtvis för att beteckna den nya diktens morgon, som nu
skulle rinna upp öfver ihjälslagna tegnerider, på hvilkas
ruiner det nya slägtet af barder skulle slå sina lyror,
likasom i verlden fosforisteraa ville bryta ned svenska
akademien. Naturligtvis försvann genast den förargelseväckande
fotografien; men hånet var då redan framkalladt och
förlöjligandet i full gång. Detta lade sig dock snart, dels
genom sällskapets eget anspråkslösa uppträdande och dels
derigenom, att Björck i december 1861 erhöll svenska
akademiens hedersaccessit för sina “Naturbilder“.
Dietrichson lemnade emellertid Upsala, för att anträda
sin resa till Rom, oph Ridderstad fulländade sina examina,
för att träda ut i det allmännas tjenst* Klockhoff blef nu
ordförande i sällskapet oeh Björck dess “ständige“
sekreterare, hvilken befattning han skötte utmärkt, ända tills
han år 1866 lemnade Upsala. Dietrichson hade för den
unga kretsen varit alltför öfverlägsen och mera ett slags
mentor, hvarigenom dess verksamhet varit något bunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
