Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rese-epistlar till en vän. Sommaren 1870. Vers och prosa af Elias Sehlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bium, hvilket är ett djur som äfven uppe hål] er sig i städer,
enligt det svar, som en discipel gaf sin informator, då
denne frågade: “livad är ett Amphibium?“ och gossen
svarade: “det är ett djur, som uppehåller sig dels på landet
och dels — i staden“.
Du får ursäkta, att jag ej kan sammanfatta mina bref
i samma allvarliga anda, som du brukar begagna i diila.
Jag vill framfor allt må väl, och det kan man ej, om man
ej söker upprätthålla ett någorlunda gladt humör. Detta
anser du nästan som en synd, då jag tvärtom anser det
som en enkel skyldighet mot det bräckliga och ömtåliga
kroppsskrälle, som man fått på sin jordiska lott, och som
behöfver litet emellanåt, det vill säga, nästan beständigt,
piggas upp, för att ej sammanfalla till stoft och aska, långt
förr än det behöfs. Jag är ej ensam om den åsigten, att
ett godt humör gör lifvet behagligt, och att lifvets lycka
beror till en stor del af lynnets välbefinnande. Sjelfva
Wie-land säger:
»För min del finner jag, att det så godt mig gör,
Då jag f&r skratta ut; ty detta jag värderar
Liksom en medicin. Det glada skämt knrerar
Med löjets galyanism mitt tråkiga humör.»
För att vara en riktig menniska bör man, enligt en
gammal regel, hafva:
Hnfvnd som en filosof,
Hjerta som en kristen
Och mage som en bonde.
De två första egenskaperna besitter du, men den tredje
fattas dig ännu, beklagansvärda vän! Ursäkta, om jag
sårar din blygsamhet! men din mage (jag vet icke något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
