Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rese-epistlar till en vän. Sommaren 1870. Vers och prosa af Elias Sehlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En vacker morgon klockan fyra afgick Chapman från
Oscarshamn, då man hade tillfälle att betrakta Öland.
Uti Kalmarsund, uti Kalmarsund
Der ligger en ö, som inte är rund
Och inte fyrkantig heller.
På bredden han är ofanteligt trång,
Men tretton mil lär han vara lång,
Om Palmblads påstående gäller.
Hvad är det, som står som en svärm af mygg
Uppå dess rygg.
Som står der båd’ nätter och dagar?
Jo, saken är den, när allt kommer kring,
Så är det blott qvarnar, som dras på betiug
Af vinden, i fall han behagar.
Öland är ett kalkberg, som hafvot ej haft nog vatten
att hålla kacheradt, utan ryggen har i många år stått
öf-ver hafsytan och utgjort ett slags salutorg för slipstenar.’
Ön är här och der ganska fruktbar och kan årligen
af-sätta 80,000 tunnor spannmål och ändå ha tillräckligt till
kroppkakor. Der finnes hjortar, näktergalar och vildsvin.
Borgholms stad är mindre märkvärdig än Borgholms ruin.
Kronprinsen Carl Gustaf lefde der sina ljulligaste dagar,
men det lär ha varit, innan det förändrades till ruin.
Några timmars tjocka gjorde ett oförmodadt afbrott i
vårt framåtskridande. Som du vet, är tjockan en sorts
florshufva af något slags luftigt otyg, som lägger sigöfver
ögonen på folk och är isynnerhet obehagligt och
humör-förstörande för sjöfarande. Kaptenerna lida värst.
Maskinister och eldare (jag talar nu. om ångbåtar) få åtminstone
under stillaståendet komma upp ur den helvetiskt brinnande
ugnen och ta sig en läskande luftdryck, och se derför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
