Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingalif af Skoglar Wästfelt. Med 2 illustrationer - 1. Arfölet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Wesete på Bornholm. Den förstnämndes söner voro
Sigvald Jarl och Torkel Höge; den sistnämnde hade blott
".o den Digre; de voro alla höfdingar öfver Joms-
vihingame yar denna tids svärdsriddare, kanske
bild. Detta yikingasamfund egde sitt namn
efter den på ön Wollin, yid Svineflodens utlopp belägna
rika handelsstaden Julin, som af skandinayerna kallades
Jomme. Till denna stads beskydd hade egaren af Julin,
Wendiske konungen Boleslaw öfverenskommit med en
tapper och namnkunnig man Toke Palnarson eller
sammandraget : “Palnatoke“, om bildandet af detta mäktiga och
vida beryktade yikingaförbund, som efter det nordiska
uttalet af namnet Julin och af sina, hufvudsakligen af
skandinaver bestående medlemmar, kallades för Joms vikingar.
Till ofvannämnde tvenne höfdingar: Sigvald Jarl,
Torkel Höge och Bo den Digre anlände nu bud och
inbjudning från Sven Tveskägg, att infinna sig på arfölet,
för att föi? sina förläningar eller Fylken afgifva hyllning,
samt på samma gång dricka arfölet efter sina fader.
Efterkommande konungens begäran utrustade de ett
stort och lysande följe af sina berömdaste män och anlände
till Danmark med sextio härskepp, deraf fyrtio voro från
Windland (Pomern, Jomsborg) och tjugo från Skåne. Det
gick stort och praktfullt, efter den tidens sed, tillväga yid
graf- och arfölet i Danmarks kungasal. Christendomen
med dess ändrade åskådningssätt af lifvet och döden, hade
ännu icke hunnit förändra sinnet och sederna i ett land
och hos en befolkning, der visserligen den nu aflidne
konungen var den förste regenten, som antagit den nya
läran, men der densamma föröfrigt icke slagit rot.
Skärselden med dess svafvellågor hade ännu icke lyckats injaga
fasa och skräck för döden hos ett folk, hvars lefnadsmål
var krigisk bragd och der grafölet var en glädjefest, egnad
Le.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
