- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1871 /
40

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingalif af Skoglar Wästfelt. Med 2 illustrationer - 2. I höganloftsbur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för att der förena sig med det öfriga uppbudade folket
från Yiken, tillsammans tretio härskepp. Med denna flotta
seglade han upp åt Komeriget och Trondhjem, för att
förena sig med de norske Jarlame.

Det var aftonen af den dag då Leyra seglat från sitt
hem. Det var så tyst och stilla efter dessa förflutna
dagars lif och rörelse. Afbrottet häraf och den tomhet
som uppstår hos dem som qvarlemnas i hemmet då en
an-förvandt eller saknad gäst reser, gjorde sig äfven gällande
uti Ingeborgs höganloft.

“Det är så qvaft härinne“, säger hon till sin tärna,
eller rättare enda förtrogna väninna, Ragnhild. “Låtom oss,
som förr, gå upp på klippan och se huru solen försvinner
bakom vestervåg“.

En stund derefter återfinna vi de unga flickorna på
toppen af det fjell, vid hvars fot i dalen bostaden var belägen,
och utbredd för ögat ligger den lika vidsträckta som
storartade taflan af dal och fjord, öar och skär och i fonden
det oändliga hafvet — allt i purpurglansen af den
nedgående solens sista strålar. ’

Också synes den sköna taflan anslå de unga flickornas
sinnen. Länge betraktade de den i stum beundran, tills
Ingeborg, vänd till Ragnhild, bryter tystnaden.

“Ack! den som vore en af Ägirs döttrar som leka så
gladt på ijorden: ingen sorg och inga band binda dem;
fritt och i lustig dans ila de nu, den ena efter den andra,
ut mot det öppna hafvet och innan Delling gryr i öster,
hafva de säkert hamnat vid Morvens töckniga kust, för
att sedan, då de ej trifvas der längre, ila från strand till
strand, hvart deras håg för dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:16:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1871/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free